Jag har normalt en coachande undervisningsstil och försöker anpassa mig i stor utsträckning efter min kund. Bakgrund, synsätt på hästträning och mål med det som personen vill ha min hjälp med kan nämligen variera stort. Någon gång ibland hamnar jag fel i mina antaganden om ekipagets behov men ganska ofta har jag och kunden efter ett litet tag lyckats hitta ett arbetssätt tillsammans som fungerar för just oss två i kombination. Eller rättare sagt oss tre, eftersom hästen faktiskt också har ett ord med i laget! Jag har fått höra att min anpassningsbarhet är just en av mina styrkor som instruktör.

Flexibilitet har alltså ofta varit ett vinnande koncept för mig, åtminstone när jag har möjlighet att träffa ekipaget tillräckligt ofta. Samma approach till de lite mer långväga kunder som jag bara ser några gånger per år har i många fall däremot varit lite mindre lyckosam. Vi träffas helt enkelt för sällan för att jag ska ha en chans att hinna känna in de behov som finns. Risken är framför allt väldigt stor att jag missar eventuella kunskapsluckor som sedan sätter käppar i hjulet när kunden under långa perioder är lämnad ensam med sin träning. Inte minst om personen är ny på belöningsbaserad träning så har ”träna på vad du själv vill – lektionerna”  gett resultat för stunden men inte alltid varit till så stor hjälp när personen sedan dykt på någon ny utmaning att hitta en lösning på.

Sedan i september så har jag haft förmånen att undervisa min första ettåriga utbildningsgrupp. Ett litet gäng ambitiösa hästägare som via ett antal fasta moduler finslipat grunderna i belöningsbaserad hästträning. Varje modul har byggt på den förra och jag har haft utrymme att steg för steg lotsa dem framåt istället för att bara jobba med det enskilda ekipaget utifrån deras önskemål för tillfället. Det vill säga att verkligen utbilda istället för att ”bara” coacha. Oj så roligt detta har varit! Självklart finns det saker som jag kommer att förbättra till nästa gång som jag gör något liknande men vilken mersmak detta arbetssätt gett. Inte minst när jag ser hur mycket bättre helhetsgrepp på det belöningsbaserade tankesättet och hantverket som deltagarna fått under dessa månader.

En slutsats är därför att jag kommer att satsa mycket mer på att ge steg för steg utbildningar till hösten. Parallellt med att jag fortsätter att coacha mina ekipage som tränar regelbundet för mig här i närområdet förstås.